Den 14 januari 2024 nådde Gazakonflikten sin 100:e dag med en dödssiffra på 24.447 palestinier och cirka 1.139 israeler sedan den 7 oktober 2023. Men när denna milstolpe närmade sig flyttades den globala uppmärksamheten mer än 250 mil bort till Jemen. Den 12 januari genomförde brittiska och amerikanska styrkor 73 flyganfall mot positioner associerade med Jemens rebellmilis Houthi, vilket resulterade i minst fem dödsoffer. Detta svar föranleddes av houthiernas ökade attacker sedan november, riktade mot fartyg i Röda havet som vedergällning för den israeliska invasionen av Gaza. Dagen därpå genomförde den amerikanska armén en mindre attack nära Sanaas flygplats, en av houthiernas avfyrningsplatser för projektiler mot handelsfartyg, utan några rapporterade skador.

Dessa två attacker utvidgade konfliktens geografiska räckvidd och ökade antalet inblandade parter, vilket intensifierade en redan instabil situation. Denna utveckling ligger i linje med houthiernas narrativ, som positionerar dem som utmanare till västvärlden och som genuina anhängare av den palestinska saken i arabvärlden. Deras strategiska störning av en viktig global sjöfartsled, som gör att fartygen måste ta sig runt Afrika, stärker detta budskap. Dessutom gynnar situationen Israel, eftersom dess främsta allierade, USA, är direkt engagerat i kampen mot Houthierna, en grupp som stöds av Iran - en gemensam motståndare. Upptrappningen i Röda havet har också avlett uppmärksamheten från Gaza, vilket har lett till att Israels bombningar i regionen har minskat i intensitet.

Nasruldeen Amer, talesperson för houthierna, meddelade Al Jazeera television att den senaste attacken skulle leda till ett resolut och effektivt svar. Under tiden uttryckte Hans Grundberg, FN:s särskilda sändebud för Jemen, där 80% av befolkningen behöver humanitärt stöd, stor oro över den alltmer prekära situationen i regionen. Han uppmanade alla inblandade parter att avstå från handlingar som kan förvärra situationen i Jemen, öka hoten mot sjöfartens handelsvägar eller ytterligare öka de regionala spänningarna under denna kritiska tid.

I motsats till houthiernas hållning håller Washington fast vid sin hållning att undvika en öppen konfrontation med houthierna, än mindre med Iran. Kirsten Fontenrose, som är knuten till tankesmedjan Scowcroft Middle East Security Initiative, förklarar att Teheran inte heller har någon anledning att betona sin inblandning i konflikten eller med houthierna för närvarande. Enligt Fontenrose uppnår Iran sina strategiska mål utan direkt inblandning, vilket framgår av USA:s minskande globala popularitet och det långsammare momentumet för att normalisera relationerna mellan Israel och de nya arabländerna.

Enligt Ignacio Álvarez-Ossorio, expert på Mellanöstern och professor i arabiska och islamiska studier vid Complutense-universitetet i Madrid, anses Israel ha dragit in USA i konflikten. Álvarez-Ossorio menar att Israel uppnådde detta genom att inleda attacker mot det iranska revolutionsgardet i Syrien och rikta in sig på Hamas och Hizbollah i Libanon, i syfte att "öppna en ny front".

Houthis attacker inleddes i november och rebellgruppen fokuserade i teorin på israeliskt ägda eller israeliskt flaggade handelsfartyg och fartyg på väg till eller från Israel. I praktiken har de dock inte bara av misstag angripit fartyg som inte är relaterade till Israel, utan även hamnat i konflikt med andra fartyg. Följaktligen undviker nu stora rederier passagen genom Röda havet. Under de två sista månaderna 2023 sjönk det dagliga antalet containrar som passerade Röda havet med 66%, från 500.000 till 200.000, vilket motsvarar 30% av världens containertrafik. Fartygen väljer nu att runda Afrika via Kap Nya Hoppet, vilket resulterar i en ökning av fraktkostnaderna med 170%.

Efter veckor av eskalerande spänningar markerade den 9 januari ett avgörande ögonblick när den jemenitiska rörelsen inledde sin mest betydande attack hittills. FN:s säkerhetsråd reagerade genom att anta en resolution som fördömde houthiernas angrepp, medan Vita huset hade uppmanat rebellgruppen att upphöra med sina fientliga handlingar. Under de tidiga timmarna den 12 januari riktade amerikanska och brittiska styrkor in sig på luftvärnsövervakningssystem, radar och arsenaler med drönare, kryssningsmissiler och ballistiska missiler på olika platser i Jemen som kontrollerades av houthirebellerna.

Gerald M. Feierstein, f.d. amerikansk diplomat och Mellanösternkännare vid tankesmedjan Middle East Institute, instämmer i uppfattningen att houthiernas försök att blanda sig i Gazakonflikten syftar till att stärka deras stödbas och befästa deras ställning inom "motståndsaxeln", en grupp där Hizbollah och Hamas ingår. Houthierna har fått stöd, även från sina belackare, särskilt som den internationellt erkända regeringen i Jemen, deras motståndare, fokuserar mer på attackerna mot sjöfarten i Röda havet än på de civila offren i Gaza. Den 12 januari demonstrerade hundratusentals människor i den Houthi-kontrollerade huvudstaden Sanaa mot USA:s och Storbritanniens luftangrepp.

Den 10 januari publicerade Arab Center for Research and Policy Studies, baserat i Qatar, en analys av den allmänna opinionen i arabvärlden avseende det israeliska kriget i Gaza. Undersökningen, som genomfördes i 16 arabländer, visade att 69% uttryckte solidaritet med palestinierna och stöd för Hamas. Ytterligare 23% stödjer uteslutande Gazas befolkning men förkastar den islamistiska rörelse som är ansvarig för attacken mot Israel i oktober, som resulterade i cirka 1.200 dödsoffer. Däremot kritiserar 94% USA:s hållning i krisen och anklagar landet för att lägga in sitt veto mot en vapenvila och ge ekonomiskt och militärt stöd till Israel, varav 82% kategoriserar denna hållning som "mycket dålig". När det gäller Iran, trots regionala rivaliteter och skillnader mellan sunni- och shiamuslimer, är 37% för landets hållning, medan 48% är emot.

Den amerikanska militärens ingripande har väckt oro bland andra länder i Mellanöstern som hyser pro-iranska miliser med en fientlig inställning till Israel. Dessa länder fruktar en potentiell spridning av konflikten till deras gränser. Iraks president Abdellatif Rashid fördömde starkt alla försök att utvidga konflikten och betonade den skadliga inverkan den kan ha på alla. Utrikesministeriet i Libanon, där sammandrabbningar mellan Hizbollahmilisen och den israeliska armén regelbundet förekommer i söder, uttryckte stor oro över upptrappningen och de militära aktionerna i Röda havet, tillsammans med flyganfallen på jemenitiskt territorium.

I USA finns det en växande oro för att konflikten kan komma att intensifieras. Representanten Elissa Slotkin, en demokrat från Michigan, uttryckte oro över regional eskalering i ett inlägg på X, tidigare Twitter. Hon lyfte fram Irans användning av grupper som houthierna för att genomföra strider, upprätthålla trovärdig förnekelse och undvika direkta konflikter med USA eller andra. Slotkin betonade att detta måste upphöra och uttryckte förhoppning om att budskapet hade nått fram.