
Ansvarsfriskrivning: De synpunkter, tankar och åsikter som uttrycks i denna artikel är enbart författarens egna och återspeglar inte nödvändigtvis synpunkter, åsikter eller ståndpunkter hos någon annan individ, organisation eller enhet.
Det går inte att förneka att Moskvas pågående angrepp på Kiev inte bara äventyrar Östeuropa utan även hela den eurasiska kontinenten. Den oprovocerade invasionen i Ukraina, som kallats "den blodigaste konflikten" i Europa sedan andra världskriget, har på egen hand lyckats påverka geopolitisk dynamik, ekonomier och sociala strukturer på global nivå.
Efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy i FN:s generalförsamling sagt att han tror att konflikten "närmar sig slutet" är det troligt att många av Ukrainas nyblivna allierade kan komma att utöka sitt stöd under de kommande månaderna.
Från och med den 24 september har Moskva inlett en serie attacker mot flera ukrainska städer. De senaste attackerna i Zaporizhzhia och Arkhangelskoe resulterade i 23 allvarligt skadade medborgare respektive 3 dödsfall. Det ökade antalet attacker med drönare och ballistiska missiler med kort räckvidd från Ryssland, med Irans goda minne, har ytterligare höjt den ryska aggressionen till en ny nivå. Ryska styrkor har också börjat rikta in sig på den östukrainska staden Vuhledar, ett "fäste" som hållit stånd sedan invasionen inleddes.
Den 6 augusti inledde Ukraina sin gränsöverskridande attack i Kurskregionen. I denna överraskande inbrytning på ryskt territorium har minst 56 civila dödats och totalt 266 personer har fått allvarliga skador under de senaste sju veckorna. Enligt det ryska utrikesministeriet har över 131.000 civila lämnat högriskområdena i regionen, men ukrainska styrkor anklagas för att hålla kvar vissa civila mot deras vilja. Kiev har dock tillbakavisat alla sådana påståenden med hänvisning till Moskvas "långa historia av falska siffror och propaganda".
I en olaglig händelseutveckling har Mariane Katzarova, FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Ryssland, avslöjat att situationen för de mänskliga rättigheterna i Ryssland har fortsatt att försämras under det senaste året. Allt detta sker samtidigt som ett "statsunderstött system av rädsla och bestraffning" skärps. Förhållandena i fängelserna har blivit mycket sämre på grund av en stadig ökning av antalet godtyckliga arresteringar. I Moskva finns för närvarande mer än 1 300 politiska fångar, enligt Katzarova.
Chockerande bevis visar att cirka 170.000 dömda våldsbrottslingar rekryterades för att strida i Ukraina. Dessa ryska brottslingar blev antingen benådade eller fick sina straff förkortade, efter att ha begått allvarliga brott som våldtäkt och mord, bara för att de skulle kunna delta i kriget. Ryska fängelser visade sig också avsiktligt vägra ukrainska fångar medicinsk vård. Enligt rapporter från en kommission inom FN:s råd för mänskliga rättigheter deltog läkare i ett fängelse också i vad som i rapporterna definierades som "tortyr", vilket har blivit en "vanlig och acceptabel praxis".
Den 22 september reste Zelenskyy till USA med en avsikt och ett "brådskande försök" att påverka Vita husets politik i det pågående kriget, oavsett vem som vinner det amerikanska valet i början av november. Den ukrainska presidenten planerar att presentera "segerplanen" för president Joe Biden samt för hans två potentiella efterträdare, Kamala Harris och Donald Trump. Zelenskyy menar att planen, om den får stöd av väst, väntas få en "bred inverkan" på Moskva, vilket skulle kunna innebära ett diplomatiskt slut på kriget.
"Segerplanen förutsätter snabba och konkreta åtgärder från våra strategiska partners - från och med nu och fram till slutet av december", sade Zelenskyj när han talade till media den 20 september. Den ukrainske presidenten anser att alla andra manipulationer "bara skulle skjuta upp" det oundvikliga, vilket i detta fall är en ytterligare upptrappning av våldet som denna gång kan komma att sprida sig till andra grannländer.
Zelenskyys besök i Washington kommer vid en ganska prekär tidpunkt för Ukraina, eftersom Trumps seger i presidentvalet kan leda till en förändring av Washingtons politik gentemot Ukraina (som till stor del är beroende av USA:s militära och ekonomiska stöd). Medan Zelenskyy fortfarande hoppas på ett Nato-medlemskap innan Biden lämnar Vita huset och att Ryssland ska dra tillbaka sina trupper från allt ukrainskt territorium, har Rysslands president Vladimir Putin sagt att fredssamtal kan inledas först när Kiev överlämnar östra och södra Ukraina till Ryssland och avstår från planen på ett Nato-medlemskap.
Ukrainas president är säker på att planerna kommer att fungera som en "bro" till det andra Ukraina-ledda fredstoppmötet som föreslås i november. Idén om toppmötet presenterades för en handfull länder i det globala syd i augusti. Den 21 september meddelade dock Ryssland att landet inte kommer att delta i toppmötet.
"Toppmötet kommer att ha samma mål: att främja den ohållbara 'Zelenskyj-formeln' som den enda grunden för att lösa konflikten, få stöd för den från världsmajoriteten och på dess vägnar ställa Ryssland inför ett ultimatum om kapitulation", utvecklade det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zakharova.
Zelenskyy är dock övertygad om att toppmötesinitiativet är ett väl genomtänkt fredsformat som kan "trappa ned situationen".
Analytiker och militära experter anser att Kiev kan komma att kräva långsiktiga garantier för stöd fram till 2025 och även driva på för att få till stånd en deklaration om kontinuitet i stödet efter Biden.
"Detta kommer att bli ett mycket viktigt ögonblick. Kanske på vissa sätt, i en politisk och militärpolitisk mening, kommer det att vara ett avgörande ögonblick", säger Oleksandr Kovalenko, en ukrainsk militäranalytiker.
Eftersom Ukraina vill slå till mot militära installationer upp till 300 km inom Ryssland är det mycket möjligt att Zelenskyy kommer att upprepa kraven på att godkänna långdistansanfall. Denna åtgärd kommer enligt Moskva att göra NATO-medlemmarna till direkta deltagare i konflikten och framkalla ett svar. Med tanke på att Ryssland har varit på offensiven sedan oktober 2023 kan Ukrainas senaste anspråk på Kursk mycket väl fungera som ett viktigt förhandlingsverktyg vid samtalen.
När det gäller Ryssland är det troligt att Moskva nu kommer att gå vidare för att erövra transportnavet Pokrovsk före årsskiftet. Detta kalkylerade drag kommer inte bara att utlösa kaos inom den ukrainska logistiken utan också bana väg för "nya angreppslinjer" för Moskva.