Västsahara

Rekommenderade vaccinationer för Västsahara

För De Flesta Resenärer

Hepatit B-vaccin

Det finns en betydande risk för infektion med hepatit B för detta land, därför rekommenderas vaccination.

Hepatit A-vaccin

Det finns en betydande risk för exponering för hepatit A för detta land, därför rekommenderas vaccination.

För vissa resenärer

Rabiesvaccin

Vaccination mot rabies rekommenderas för resenärer som är involverade i utomhusaktiviteter (t.ex. campare, vandrare, cyklister, äventyrsresenärer och grottor) som kan ha direktkontakt med rabiat hundar, fladdermöss och andra däggdjur. De med yrkesrisker (såsom veterinärer, djurlivspersonal, forskare) och långvariga resenärer och utlänningar har högre risk och bör vaccineras.

Vaccin mot tyfusfeber

Det finns en risk för tyfusfeber i detta land genom konsumtion av osäker mat och vatten. Eftersom exponeringen för osäkra källor varierar inom detta land rekommenderas vanligtvis vaccination mot tyfus, särskilt när man besöker mindre städer eller landsbygdsområden, där mat- och vattenkällor kan vara förorenade.

Bacillus Calmette-Guérin (BCG) vaccin

BCG-vaccin rekommenderas för alla ovaccinerade vuxna och barn under 16 år som vistas i landet i mer än 3 månader. Ett hudtest med tuberkulin krävs före vaccinationen för alla barn från 6 års ålder.

Rekommenderade läkemedel för Västsahara

Det finns inga rekommendationer för Västsahara just nu.

Sjukdomar att vara medveten om för Västsahara

För De Flesta Resenärer

Hepatit A

Det finns en betydande risk för exponering för hepatit A-virus i Västsahara genom förorenad mat eller vatten.

Hepatit B

Det finns en betydande risk för att förvärva hepatit B i Västsahara.

För vissa resenärer

Tuberkulos

Tuberkulos förekommer i Västsahara. Resenärer till Västsahara löper risk för tuberkulos om de besöker sjuka vänner eller familj, arbetar inom hälso- och sjukvården eller har nära långvarig kontakt med allmänheten.

Tyfus feber

Ovaccinerade människor kan smittas genom förorenad mat och vatten i Västsahara, särskilt när de besöker mindre städer, byar eller landsbygdsområden där mat och vatten kan kännas förorenat.

Rabies

Rabies förekommer i Västsahara. Fladdermöss kan också bära på rabiesliknande virus. Resenärer som ägnar sig åt utomhusaktiviteter (t.ex. campare, vandrare, cyklister, äventyrsresenärer och grottforskare) kan ha direktkontakt med rabiessmittade hundar och andra däggdjur. Personer med riskyrken (t.ex. veterinärer, naturvårdare, forskare) samt långtidsresenärer och utlandsstationerade löper högre risk.

Säkerhet & säkerhet i Västsahara

Personlig säkerhet

Västsahara är ett omtvistat territorium där Marocko kontrollerar ungefär 80 % av den västra delen och Polisariofronten administrerar den östra delen. En 2 700 km lång jordvall, kallad Berm, skiljer dessa zoner åt. De marockanskt kontrollerade områdena har mer utvecklad infrastruktur och är säkrare för besökare, även om spänningar kvarstår. En vapenvila som varade sedan 1991 bröt samman 2020, och oregelbundna skärmytslingar fortsätter mellan marockanska styrkor och Polisariofronten, vilket ibland orsakar civila offer. Terrorister kommer sannolikt att försöka attacker, och dessa kan rikta sig mot platser som besöks av utländska medborgare. Territoriet är övervägande muslimskt. Du måste respektera lokala traditioner, seder och religiösa sedvänjor. Marockanska myndigheter övervakar och kontrollerar noggrant tillträdet till territoriet och behandlar det som en del av Marocko. Du kommer att stöta på många militära kontrollpunkter, särskilt på huvudvägarna. Stanna alltid vid kontrollpunkter om du inte tydligt vinkas igenom, och bär identitetshandlingar. Du bör undvika alla politiska sammankomster, demonstrationer och uttryck för stöd för västsaharisk självständighet, eftersom myndigheterna behandlar dessa som allvarliga brott som är straffbara enligt lag. Marockanska säkerhetsstyrkor kan bli våldsamma när de skingrar protester, och godtyckliga gripanden förekommer. Småbrottslighet som ficktjuveri förekommer i stadsområden. Väpnade rån med knivar inträffar ibland och har resulterat i skador och dödsfall. Kreditkortsbedrägerier och bankomatstölder är vanliga problem.

Extrem våld

Oexploderade landminor utgör den största extrema faran i Västsahara. Uppskattningsvis sju till nio miljoner landminor förorenar territoriet, vilket gör det till en av de mest minerade platserna på jorden. Berm och områden inom 30 km på båda sidor innehåller särskilt höga koncentrationer av person- och pansarvärnsminor. Dödsfall från oexploderad ammunition inträffar varje år. Landminor har flyttats under årtionden på grund av vind, regn och översvämningar, vilket gör även tidigare röjda områden potentiellt farliga. Avlägsna regioner, kullar och områden runt oaser minerades avsiktligt under konflikten. Håll dig strikt på vältrafikerade vägar och asfalterade ytor. Ge dig aldrig in i omarkerade ökenområden, även om de verkar nära huvudvägar. Om du ser stenar arrangerade i cirklar markerar de explosiva faror. Buffertzonen mellan marockanska och Polisario-kontrollerade områden är särskilt dödlig och helt förbjuden för civila. Vapenvilan från 1991 som skapade denna demilitariserade remsa förbjuder all obehörig inträde, och båda militärstyrkorna patrullerar den noggrant. FN:s fredsbevarare övervakar området men kan inte garantera civil säkerhet. Områden nära gränserna mellan Algeriet och Mauretanien har också betydande minhot. Ingenmansland vid den mauretanska gränsövergången är särskilt farligt. Korsa endast denna zon under dagtid i konvoj med andra fordon och håll dig på den markerade vägen. Den gamla spanska vägen, som är från tiden före 1975, finns på vissa kartor men leder direkt in i minfält och sanddyner. Följ den inte.

Politiska oroligheter

Västsahara har varit ett FN-listat icke-självstyrande territorium sedan 1975, där Marocko och Polisariofronten bestrider suveräniteten. Marocko administrerar de västra delarna som sina södra provinser, medan Polisariofronten kontrollerar områden öster om Berm. Vapenvilan som avslutade aktiva strider 1991 kollapsade i november 2020 när marockanska styrkor rensade bort demonstranter som blockerade en väg vid Guerguerat nära den mauretanska gränsen. Lågintensiva väpnade konflikter har återupptagits, där Polisariofronten enstaka attacker mot marockanska positioner inleder. Situationen kan eskalera med liten förvarning. Marocko upprätthåller en tung militär och säkerhetsmässig närvaro i hela det territorium det kontrollerar. Protester som kräver västsaharisk självständighet inträffar regelbundet i Laayoune, Dakhla och Smara, även om marockanska myndigheter slår ner dem med våld. Säkerhetsstyrkor använder övervåld, inklusive misshandel, godtyckliga gripanden och tårgas. Självständighetsaktivister utsätts för övervakning, trakasserier, långa frihetsberövanden och orättvisa rättegångar. År 2010 resulterade nedmonteringen av protestlägret Gdeim Izik i 11 dödsfall bland säkerhetsstyrkorna och minst två civila dödsfall. Myndigheterna dömde 19 västsaharier i kontroversiella rättegångar som förlitade sig på bekännelser som påstås ha erhållits genom tortyr. Demonstrationer kopplade till socioekonomiska klagomål förekommer också, med fokus på arbetslöshet, bostäder och diskriminering av västsaharier till förmån för marockanska bosättare. Västsaharas politiska karaktär innebär att Marocko begränsar oberoende mediebevakning. Journalister och alla som misstänks för inblandning i dokumentation av människorättsfrågor eller självständighetsrörelsen riskerar utvisning, reseförbud och åtal. Fotografera inte militära installationer, kontrollpunkter eller säkerhetsstyrkor. Att uttrycka stöd för västsaharisk självständighet är olagligt enligt marockansk lag och behandlas som ett angrepp på den territoriella integriteten.

Områden att undvika

Du bör undvika alla områden inom 30 km norr och väster om Berm på grund av landminor och risken för väpnad konflikt. Hela området söder och öster om Berm, som kontrolleras av Polisariofronten, är i praktiken förbjudet område. Denna zon innehåller omfattande minfält, har minimal infrastruktur och ser enstaka militär aktivitet. Du kan inte lagligt korsa Berm från marockanskt kontrollerade områden. Den enda åtkomsten till Polisarios territorium är genom Algeriet, men även den vägen är extremt svår och kräver särskilda tillstånd. Buffertzonen längs Berm är en militariserad avgränsningslinje som sträcker sig ungefär 5 km på vardera sidan. Inträde är strängt förbjudet för civila. Både marockanska och Polisario-styrkor patrullerar detta område, och det innehåller de största koncentrationerna av landminor någonstans i territoriet. Området inom 20 till 30 km från den algeriska gränsen i nordost är en annan zon att undvika på grund av tung militär närvaro, instabilitet och svårigheter att fastställa den exakta gränsplatsen. Marockos gräns mot Algeriet är fortfarande stängd. Avlägsna ökenregioner långt från huvudvägar medför allvarliga risker. Dessa områden saknar grundläggande tjänster, har begränsad eller ingen mobiltelefontäckning och är spridda med odetonerad ammunition. Om ditt fordon går sönder kan hjälp vara dagar bort. Sandstormar kan uppstå plötsligt och minska sikten till noll. Kustlinjen söder om Dakhla mot Mauretanien har förbättrats säkerheten de senaste åren på grund av utveckling, men vägen går genom avlägsna områden. Kör endast denna rutt i dagsljus och se till att du har tillräckliga förnödenheter. Det 3-4 km långa ingenmanslandet mellan marockanska och mauretanska gränsposter har historiskt sett varit ett exempel på banditverksamhet och det finns landminor precis utanför vägen. Håll dig strikt på den asfalterade vägen under överfarten.